Varför klarar en del psykologisk stress bättre än andra?

En enkel förklaring och logisk förklaring är att hur väl man klarar psykologisk stress beror på hur länge man varit utsatt för den.

Genom att förstå hur psykologisk flexibilitet skapas kan man ta andra val som vuxen. Som barn är det svårare, ja nästan omöjligt att komma ifrån psykologisk stress.

Vad är psykologisk stress?

Psykologisk stress upplever man när man utsätts för höga krav och förväntningar som man inte kan klara av.

Så att ha genomgått psykologisk stress innebär inte att man automatiskt har en psykisk sjukdom. Hjärnan och kroppen har fått reaktioner pågrund av upprepade gånger varit i miljöer som inte varit gynnsamma för återhämtning och vila.

Det som förstärker symptomen är kroppens hormonsystem som reagerar och de signaler man uppfattat först som svaga blir starkare. När kortisolet utsöndras startar olika processer i kroppen som påverkar hjärta, lungor, blodkärl, skelett, muskulatur och immunförsvaret. Det är den långvariga stressen som ökar risken för fysisk och psykisk sjukdom till slut.

Vad gör de som klarar psykologisk stress bättre?

Ingen mår egentligen bra av den här sortens stress men om man ska se på faktorer som gör att vissa klarar av att hålla huvudet ovanför vattnet längre så är det att de har lättare för att gå in i nuet. De återupplever inte den psykiska stressen om och om igen inom sig. De har tekniker för kunna gå in i nuet.

Hur gör man för att vara i nuet?

Genom att vara i nuet, ha en nyfiken attityd och se till att man får utrymme för att göra det man tycker om under en del av dagarna är en viktig del.

Värderingar skapar din verklighet – så genom att se över vilka värderingar du själv har och börjar leva efter dom kommer du genast att hamna i ett bättre läge.

Det handlar alltid om action, att göra, att ta tag i och ta sig framåt istället för att vara i dåtid.

Du tar hand om dig själv, du gör allt som krävs för att skapa en miljö som du mår bra i och där du kommer ifrån den psykologiska stressen.

Släppa ut trauma energin

Med hjälp av olika metoder arbetar man aktivt för att släppa ut trauma energi – för att skapa lättnad som i sin tur gör att stresshormonet går ner och du kan ta bättre beslut.

Det har med många olika faktorer att göra varför en del klarar psykologisk stress bättre än andra.

Vi har alla hört talas om maskrosbarnen som på något magiskt vis har klarat sig bra mot alla odds.

Idag säger man att det kan bero på att man själv har de egenskaper som krävs, att man utvecklar de egenskaperna och genom det klarar man sig bättre än vad man normalt sett borde ha gjort.

Egenskaper

  • Förståelse
  • Resurser
  • Mening/motivation

Så vilket tankesätt man har inför det man står inför, kapacitet att skapa avspänning emellan stressfyllda situationer och kan finna en mening med livet.

Det är många andra bitar som påverkar hur mycket motivation man får i stressiga situationer. Vikten av ett starkt nätverk går inte att underskatta.

Att ha motion och rörelse på sitt schema är viktigt för att hjärnan ska kunna återhämta sig och de olika stresshormoner som man utsöndrar återställer och återhämtar sig snabbt.

Det är den långvariga stressen utan strategier som tar mest kraft och gör mest skada. Idag säger man att den största fienden för en god hälsa är stress.

Så de som klarar psykologisk stress har en förmåga att ta en sak i sänder, släppa taget om det som har hänt, fokusera på annat, har motivationen att ta sig där ifrån.

Att få kunskap om hur stress fungerar i kropp och hjärna är till stor hjälp för att fortsatt kunna ta sig vidare i livet på ett sätt där man hela tiden arbetar med att frisätta trauma energin och få ner stresshormonerna genom rörelse, bra umgänge, och motivation vart man är på väg framåt.

DNA

Idag har forskning visat att vårt DNA förändras beroende på vilken miljö vi vistas i så det går inte nog att understryka vilken stor makt vi har själva att förändra vårt mående och vår psykiska hälsa genom att aktivt se till att vi hela tiden förbättrar miljön runt oss så vi kan leva harmoniskt.

Misstag till erfarenheter

När man hela tiden kan ta av sina erfarenheter och göra om dom till kunskap för hur man ska navigera framåt så gör det inte lika “ont” att gå på misstag. Att kunna dela med sig av sin oro och sina misstag är precis lika viktigt.

När en förälder tar sig tid att prata om hur de inte klarar av uppgifter under dagarna, att de har varit oroliga men ändå klarat sig ger det barnen en enorm fördel i hur de kommer hantera motgångar i livet. Och får de inte lära sig det av sina föräldrar kan man lära sig det själv genom egen erfarenhet.

Frågor att ställa sig själv

När man pratar om trauma till någon annan så kan det vara bra att först ta sig tid att göra dessa obeservationerna kring sig själv:

  1. Hur tänker jag kring stress?
  2. Är det någon skillnad mellan stressen jag har hemma och på arbetsplatsen?
  3. Hur känns stress i kroppen?
  4. Vad utlöser stress?
  5. Vilken nivå av stress har jag accepterat? Vad är min lägsta nivå i min vardag?
  6. Vad tycker jag är positivt i mitt liv och hur visar jag att jag uppskattar mitt liv inför mig själv?
  7. Vilka metoder har jag för att motverka och lindra stress?

Uthållighet

Det går att skapa uthållighet kring psykologisk stress men den uthålligheten tar mycket energi. Om man istället omvandlar uthålligheten för att skapa kärleksfyllda relationer, omtanke om sig själv kommer den som varit psykologiskt stressad kunna ta stora steg ganska fort eftersom de har en sådan uthållighet som de nu istället har vänt till sin fördel.

Vad är trauma? Vad betyder somatisk?

Ordet trauma kommer från grekiskan och betyder: ett sår, en smärta, ett emotionellt eller kroppsligt sår.

Traumatiska händelser utlöser reaktioner i människor – de drabbar oss inte likadant – så två personer som är på samma ställe kan uppleva händelsen helt olika.
Att förminska någons upplevelse kan leda till djupare traumatiska sår än om man hade fått prata om det direkt.

Trauma kan skapas av många olika anledningar och ta sig olika uttryck.

  • Det kan röra sig om “stora” händelser som man absolut kommer ihåg och förstår att det naturligtvis har satt traumatiska spår som våldtäkt, misshandel, rån med mera.
  • Det som hänt som barn och som man kanske inte förstod som barn kan vara svårare att greppa att det är ett traumatiskt övergrepp som har satt spår.

Det viktiga är att du måste inte alltid komma ihåg vad som har hänt du kan fortfarande ha alla symptom på trauma.

Symptom på trauma

När man upplever att man är kidnappad av hjärnan och kroppen rusar, när kroppen känns avdomnad, undvikande, yrsel, illamående, hyperventilerar lätt, överkänslig för ljud, förnekelse, ilska, irriterad hela tiden, oro och rädslor, skam och skuldkänslor, ledsen och nedstämd med mera.

Man har inte alla symptom men man har symptom som inte släpper och som fortsätter att ta energi år ut och år in.

Vad betyder Somatisk?

Ordet somatisk betyder kroppslig.

Trauma kan också sätta sig i kroppen, man går med smärta i kroppen, under fötterna, i tänderna, ont i huvudet, ont i magen och trauma kan även skapa kronisk smärta.

Somatiskt trauma är även när man har råkat ut för en olycka som har orsakat kroppsliga skador. Dessa kan i sin tur skapa psykiskt trauma.

Allt kan helas

Även om man inte vet varför man har alla traumatiska symptom men förstår inte varför så kan man ändå hela det. Att respektera den upplevelse man har och möta sig själv med tillit för sin upplevelse och möta det inre såret med kärlek och compassion – det är viktigare än att lyssna på någon som anser att man inte borde ha trauma för det man har upplevt.

Hjärnan, amygdala, kortisol, oxytocin och hippocampus

Forskning visar att hjärnan konstant är i rörelse, den ändrar struktur och funktion beroende på vilken tanke vi har och vad vi upplever.

Hjärnan kan till och med ändra DNA.

När man har trauma i hjärnan så kan upplevelser bli högljudda och svåra att stänga av.

För den traumatiserade är ett konstant surr som går igenom  hjärna, sinne, uppförande till kropp någonting de får leva med.

All trauma är individuell.

När man har trauma kan man känna sig låst i tankar och i kropp.

Det är mycket som händer i kroppen vid trauma och det är viktigt att att ha en stor förståelse och ödmjukhet inför sig själv och det man gått igenom. Att förstå en del av de kemiska reaktionerna som finns i en trauma kropp kan vara till stor hjälp.

Amygdala – vid hög stress, trauma så förändras amygdala, den är till för att varna oss när vi behöver bli varnade men vid kronisk stress i kroppen är amygdalan påslagen hela tiden.

Kortisol – stresshormon som produceras i binjurarna. Kortisol reglerar ämnesomsättning, hjälper till både fysiskt och mentalt men vid hög produktion får det motsatt effekt, och man sover sämre, går upp i vikt, blir mer deprimerad bland annat.

Oxytocin – må bra hormon.

När det blir för mycket kortisol så motverkar det Oxytocinet tyvärr men om det fungerar som det ska är det en signalsubstans i hjärnan som aktiveras vid beröring och värme.  Oxytocin har en reglerande effekt, gör så vi klarar av smärta bättre, minskar halten av stresshormoner.

Hippocampus är det som påverkas mest när vi tar antidepressiva tabletter som hjälper till att ta ner stressnivåerna i kroppen.

Trauma hjärnan

Vi behöver ha respekt och en omvårdnad inställning till vår hjärna. Den är helt beroende av hur motiverade vi är till att hjälpa den må bra.